Årskrönika 2006

Inspirerad av Stina på ”LundbackensDiamanter” så skriver jag också en årskrönika.
Inte för att jag känner att 2006 var ett ljuvligt år utan snarare tvärtom.
Bitterljuvt skulle jag nog kunna säga. Det började i katastrof men slutade desto bättre.

Året startade bra med utställningen My Dog i Göteborg.
Jag ställde min älskade Puma och det gick väldigt bra med mina mått räknat.
Det var en trivsam utställning med trevligt resesällskap bestående av Kicki med sin trotjänare Molly.

Väl hemkommen från Göteborg var det dags för Puma att operera bort en knöl från ena bakbenet.
Knölen visade sig senare vara ofarlig vilket dock inte operationerna var.
Puma visade sig ha ett hjärtfel och en kväll segnade hon ner framför mina fötter. Det fanns inget jag kunde göra. Trots ilfart till Bagarmossens Djursjukhus och konstgjord andning och hjärt­massage så dog hon i mina armar. Mina tårar går fortfarande inte att hålla tillbaka när jag tänker på det.

Livet fortsatte trots detta, jag började så smått tänka på att ställa ut några hundar under sommaren och träna lite på några inofficiella.
Och så planerades det ju för fler bernertjejer.

Basseten Tigra ställdes inofficiellt ett par gånger och blev BIS-3 på sin tredje utställning. Jag var väldigt nöjd med detta då jag var helt ny på att ställa basset när året började.
I slutet av sommaren gick hon upp i juniorklass och kammade hem två placeringar i bästa tik-klass och en BIS-2 placering med pappa Vincents avelsgrupp i Askersund.

Bernerbergets Baby by Blossa, Blenda, ställdes sparsamt. Sommaren började med en BIS-2 placering på en inofficiell utställning och en gladare husse får man nog leta efter.
Det var den andra utställningen som han ställde henne själv och en BIS-placering blev det, toppen!

I Högbo Bruk ställdes hon två dagar vilket resulterade i en 2:a och ett CK.

Den nya bernertjejen gjorde sin entré strax innan midsommar och charmade alla.
Brunnstorps Prisma var ensam överlevande i sin kull och jag är väldigt tacksam över att Elisabeth lät mig få köpa henne.

Blossa fick livmoderinflammation och blev akut opererad. Jag trodde världen skulle gå under innan jag fick samtalet om att allt gått bra.
Jag hade inte orkat med att mista en till hund detta år.

I augusti kom nästa bakslag. Bernerbergets Cherokee by Moltas, Laban, fick somna in.
Jag led med hans familj, de fick bara ett år tillsammans.
Men vi vet att våra tidigare vänner har det bättre där de är nu.

I slutet av augusti var vi på Skogås Lokala kennelklubbs utställning där Prisma debuterade i valpklass precis 4 månader fyllda. Och hon klarade debuten galant. Hon slog BIS-valpen från SShK´s Byske-utställning och slutade dagen som BIG-4. Ska väl erkänna att domaren inte verkade kunna berner speciellt bra…

Det roliga var att berner var största ras på denna utställning då vi aktivitetsombud i Stockholm uppmanat våra träffdeltagare att anmäla sina hundar dit.
Väldigt roligt att så många kom. Dagens bästa vuxna berner blev Bauernhofs Zoe som slutade som BIG-1!!!

Under september stod det klart för mig att Prisma och Tigra inte mådde bra av att bo under samma tak.
Det blev många slagsmål om mat och leksaker varje dag och jag började fundera på en lösning.
Labans familj hade passat Prisma många gånger under sommaren då jag varit iväg på utställning och vi hade skojjat lite om att hon skulle flytta dit på foder. Så till slut frågade jag Lindha och Danne om de var intresserade. Jag sa att de verkligen skulle fundera på det och inte bestämma sig på fem minuter.

Det tog en kvart, sen var det klart. Prisma flyttade till Ekerö.

September innebar även en till förändring i hundfamiljen. En ny hane! Jag trodde att jag skulle klara mig med att bara ha tikar men när det fanns en alldeles underbar liten pojke kvar på Edets kennel var jag ju tvungen att titta i alla fall. Titta blev till köpa och Edets Jumbo flyttade hem till oss!

I oktober åkte vi till Sundsvall tillsammans med Madde och Heidi. Trots att jag glömt tandborsten blev helgen väldigt lyckad med kamratfest på lördagskvällen!

Utställningsmässigt gick det bra. Prisma blev tvåa i babyklassen med HP på specialen! Och basseten fick en slät etta på SKK-utställningen.

I november tvingades Blenda operera korsbandet efter en skada, men det visade sig vara minisken när veterinären väl öppnat. Hon är nu under rehabilitering och ska börja simma efter nyår. Om allt går som det ska är hon helt återställd till våren!

Året avslutades med Stora Stockholm där Tigra blev tvåa i juniorklassen med HP. En bra avslutning på mitt första år med basset. Totalt slutade Tigra på en delad 40:e plats på Årets Basset-lista (både hanar och tikar). Hon delar för övrigt den placeringen med sin syster Olga!

2006 har innehållit mycket sorg men även glädje. Det finns många jag vill tacka för stöd och uppmuntrad, beröm och goda råd samt god vänskap! Det går inte att nämna alla och jag hoppas att ingen känner sig glömd men några vill jag dock framhäva lite extra.

Mia Nygårds – Tack för att du stöttat mig, ifrågasatt hur jag tänker och kommit med goda råd. Och att du fixat min fina hemsida såklart!

Lindha Hallander – Som kämpade in i det sista för sin Laban och aldrig gav upp! Och som nu tar hand om Prisma på det bästa sätt som går!

Mina valpköpare – Ni gör ett toppenjobb med era hundar allihop!

Haninge Djurklinik – som alltid fixar en tid åt mina hundar trots att de har fullbokat!

Lina Jansson